Allt frid och fröjd, i några dagar.
Kvällen torsdagen efter påsk, Rasmus katt är ute och leker med sina vänner. Visslar på honom innan vi ska gå och sova, han kommer oftast när man visslar, men inte idag, han kanske är på dejt tänker vi. Efter ett tag hörs ett jamande, går till dörren. Rasmus kommer hem, haltandes, lite lätt blodig. Tänker han slagits med den stora grå som är ute, ser även den lille svarta, men han och Rasmus är bästa vänner och slåss bara på skoj. En kort stund senare ringer det på dörren, klockan är en stund över elva, det är ett par grannar som berättar att de hittar Rasmus hängde klämd halvvägs upp på deras garagedörr, med den fria tassen har han hållit sig fast så han inte ramlat ner. De hade lyckats få loss honom. Vi fick Rasmus till att lägga sig in sin korg, dagen därpå blev det en tur till veterinären för Stine och Rasmus, där blev det nersövning, röntgen och sprutor. Inget brutet i tassen, som nu hade blivit tre gånger så stor som vanligt, doktorn trodde Rasmus var ett lejon på grund av den stora tassen. På kväll var han helt groggy efter bedövningen, satt och vinglade och var väldigt mysig. Nu efteråt haltar han runt lite lätt men annars är han som vanligt, fortfarande inte lärt sig att han inte ska gå in i garagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar