Onsdagen innan påsk, vi kommer hem efter jobb - alltid när vi kommer hem kommer Rasmus katt springande, jamar och vill in till sina kära matskålar - men idag, ingen Rasmus. Det har hänt förut att han inte kommer direkt. Ganska ofta har vi hittat honom i ett garage. Så efter ett tag utan han dykt upp går vi ut till garagen. Men ingen orange där inte. Påsken går utan att ha kommer hem, vi blir oroliga, men det är ändå ganska vanligt att katter är borta ett tag. Påskdagen ska vi åka en tur med motorcykeln, när vi gör oss klara så säger grannen över oss från sin balkong att han sett vår katt i fönstret på huset över gräsmattan! De som bor där är på påsksemester, men ringer och få tag på honom, han i sin tur ringer sin far som kommer och öppnar. Vi är lite oroliga på vad Rasseman har gjort under tiden han har varit vaktkatt åt semestrande grannar. Men inget, förutom att en leksaksorm i plast har tuggats till oigenkänlighet. Han hade ganska bråttom ut och sprang av sig ordentligt på gräsmattan efteråt.
Allt frid och fröjd, i några dagar.
Kvällen torsdagen efter påsk, Rasmus katt är ute och leker med sina vänner. Visslar på honom innan vi ska gå och sova, han kommer oftast när man visslar, men inte idag, han kanske är på dejt tänker vi. Efter ett tag hörs ett jamande, går till dörren. Rasmus kommer hem, haltandes, lite lätt blodig. Tänker han slagits med den stora grå som är ute, ser även den lille svarta, men han och Rasmus är bästa vänner och slåss bara på skoj. En kort stund senare ringer det på dörren, klockan är en stund över elva, det är ett par grannar som berättar att de hittar Rasmus hängde klämd halvvägs upp på deras garagedörr, med den fria tassen har han hållit sig fast så han inte ramlat ner. De hade lyckats få loss honom. Vi fick Rasmus till att lägga sig in sin korg, dagen därpå blev det en tur till veterinären för Stine och Rasmus, där blev det nersövning, röntgen och sprutor. Inget brutet i tassen, som nu hade blivit tre gånger så stor som vanligt, doktorn trodde Rasmus var ett lejon på grund av den stora tassen. På kväll var han helt groggy efter bedövningen, satt och vinglade och var väldigt mysig. Nu efteråt haltar han runt lite lätt men annars är han som vanligt, fortfarande inte lärt sig att han inte ska gå in i garagen.
